en nostalgi-tår min vän

vilken knasig känsla jag får när jag hör signaturen till gamla barnprogram. Blir lite illa till mods varje gång jag hör Nalle Puh, Joakim von Anka eller Pingus signaturmelodi. Det är liskom som att gamla känslor rivs upp. Man var inte lycklig när man var liten, bara lite mer ovetande om världen. Den bästa, som jag lovar att jag skulle storböla till om jag såg den vid rätt tillfälle är, är så klart detta program. Fällde nyss en tår men är inte på det humöret att jag vill grina.
 
http://www.youtube.com/watch?v=fY2dev6uLHg&feature=related



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0