en rökfri viskning


Hittade musikvideon till Kärleken Väntar på youtube idag. Blev nostalgisk och tänkte tillbaka till tiden då jag kollade på Voxpop varje tisdag 19.00.  Kommer särsklit ihåg den här musikvideon, den har liksom inprintat sig i mitt huvud, lämnat avtryck. Älskade den. Detaljerad, perfekt och naken. Jag var liten flicka, befann sig inte ens intill ett förstadie till puberteten. Men tyckte att den kändes spännande, vacker och pirrig, men samtidigt lite pinsamt, eftersom att mamma satt i soffan bredvid och såg också på när två tonåringar  förlorade sin oskuld(antagligen?).  
Så även om det var första gången på nästan 10 år som jag såg den, kommer jag ihåg nästan allt i videon, och alla känslor jag den förde med sig. 
 
 
 
Visst är det konstigt? Kunde knappt läsa, var ovetande om livet. Men ändå så förälskad i kent. Fast ingen visste om det, hade knappt vågat erkänna det för mig själv. För det var ingen av mina kompisar som lyssande på kent.  Och på den tiden var det viktigt för mig att inte sticka ut.


det finns inga ord för det, på det här jävla språket


Magiskt.
Kent på P&L. Längst fram med finaste vän. Regn över mörka Borlänge. Åh, kent klädde så bra i regn.
Klåparen. 747. Slutsats. Det finns inga ord.
Har provat på hur det är att vara hög. Fast utan alla negativa effekter.

Såg även Mumford & Sons. Kan nu dö lycklig. Dock besviken på att det inte spelade After the storm. Men jag överlever.

Annars var P&L som P&L brukar. Trevliga folk, roliga nätter som aldrig tar slut, gitarrspel, äta på Donken, kolla på underbara band, skratta tillsammans med främlingar. Sova alldeles för lite, äta alldeles för onyttigt, alldeles för lagom med vin.

Det finns inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak.
Vi känner alltid samma sak


RSS 2.0